Peta katten i örat

Cornish rex är ju en otroligt bra kattras för barn. Lucas petar på Auroras öron på samma sätt som han gör med sin gosekatt. Katt som katt verkar han tänka.

Lycka är en lånad bok

Lucas har fått låna en bok av E och B - R Scurrys tecknade bilar och fordon. Han är numera helt lyrisk och det vi får höra tills öronen blöder är bilar, titta mamma, bilar, lastbil, traktor...

Första treordsmeningen

Lucas kramar valfri sak (som inte är hans eller inte får ha) och säger:
"Den är min!"

Var försiktig med vilka ord du lär ditt barn

Idag på väg hem från dagis försökte jag lära Lucas att en pippi var en kaja. Det resulterade i att Lucas resten av vägen hem satt och ropade Baja! högt när han såg en fågel.

Aningslösa föräldrar

Jag och J följer magkänslan när det kommer till Lucas, men denna verkar visst sällan vara den normala, även om det verkar ge ett bra resultat om vi ser på vår älskade lilla unge ♥. Jag minns när han var liten och vi gav honom både kyckling- och köttbullsbitar, medan våra mammagruppskamrater fortfarande rev kyckling åt sina barn samt att de var oroliga att de skulle sätta detta i halsen.

Idag fick jag återigen känna mig som ett litet UFO. Vår ena förskolelärare (en av de ordinarie som jobbar denna vecka på ihopsamlingsförskolan där hela områdets barn hamnar de 7v när dagis är stängt) kom fram till mig när jag skulle hämta Lucas och berättade varmt om hur bra det har gått de här tre dagarna. Att han äter, sover, leker och inte bryr sig nämnvärt att bli lämnad av J på morgonen. Ja, det är ju jättebra tyckte jag. Men så fortsatte hon att poängtera hur bra det här var eftersom han var så liten, hur bra det gått trots att han inte är så gammal än. Ja han är trygg i sig själv tyckte jag och glad säger hon då. Sedan upprepar hon ett antal gånger hur bra det har gått den här veckan trots att han inte är så gammal.

Jag börjar undra om vi är underliga föräldrar som lämnat vår nästan 2-åring på ett ihopsamlingsdagis under en vecka. Denna vecka jobbar 4 av 6 av de vanliga fröknarna. Det enda som är nytt är dagisplatsen, leksakerna, några av barnen och några andra vuxna. Är detta något som barn alltså ska eller brukar bli skrämda, oroliga och må dåligt av? I så fall undrar jag varför vårt dagis väljer att stänga i 7 veckor (vilken förälder har så lång semester) och därmed bunta i hop alla områdets barn på ett ställe? Sedan tänker jag borde inte alla barn vara så trygga i sig själva och med sina förskolelärare att platsen de befinner sig på dagtid blir irrelevant?

Det här med dagis och hur man förväntas hantera det som förälder och sitt barns vistelse där förvånar mig alldeles för ofta och jag vet sällan hur jag ska bemöta dem utan det slutar med att jag nickar och ler...

Vältränad unge

Jag frågar Lucas om han vill ha välling. Lucas svarar med att tiltta på J och säga Pappa samt peka uppmanande mot köket.

Busa med Maja

Ett av Lucas favoritord just nu är Maja. Maja kan vara alla katter men är även specifikt vår katt Maja som Lucas tycker är den bästa katten. Maja å sin sida är inte lika förtjust i Lucas lite väl högljudda och vilda stil, men ibland hittar de varandra och busar. Antagligen känner sig Maja trygg när hon hänger som en apa på fåtöljen ovanför Lucas huvud och duttar på honom med tassen - han duttade tillbaka..

Tuppkam

I vanliga fall har ju Lucas "galen professor"-frisyr men vissa dagar kör han med tuppkam.

Bildbevis på barnarbete

Nu har jag lyckats fota Lucas (om än suddigt) när han hjälper mig att handla.