Remissen har kommit

Om en månad blir det en utflykt till SöS för mig, J och magen för då är det dags för vår första ultraljudsundersökning. Så snart kanske både jag och J fattar att vi ska ha en liten knodd. Inte för att jag tycker att jag brukar se så mycket på de där bilderna som alla visar upp, men det kanske är annorlunda när det är ens egen lilla på bild.

Tja inte verkar det som om min mage sjunker ihop i alla fall utan om det är något den gör så är det att öka. Brösten ökar rejält och jag är redan trött på dem till skillnad från J, som bara tittar på dem med glitter i ögonen.

Citron

Räknas det som en craving om man inte vill äta det hela tiden men gillar det extra mycket? I så fall har jag en craving på citron just nu. Det är ju så extremt gott. Surt, läskande och mumsigt. J tycker att jag är galen som kan äta en hel citron som jag bland annat gjorde idag. Men det smakar ju så gott.

Växtvärk

Det är som att ha krampdragningar i sidorna kombinerat med mensvärk och det har pågått nästan hela påsken. Jag har fått halvsitta vid middagsbordet efter några minuter för att kunna hålla magen utdragen och ibland har jag till och med fått lämna bordet och lägga mig på rygg i soffan. Allt för att sträcka ut magen ordentligt till en skönare känsla. Så just nu tycker jag inte att vara gravid är någon superhöjdare. Samtidigt har jag faktiskt rätt svårt att förstå att vi ska ha barn till skillnad från Js päron =)

Svärfar har gått runt hela helgen och sagt att jag ska äta för två och att han vill ha tvillingar i min mage. Svärmor har mest planerat för nästa sommar i deras nya sommarstuga.

Som utlovat

J tyckte det var länge sedan hon fick se min mage. Så det var väl dags att lägga in en bild igen då. Den växer på kvällen så jag tror inte att jag döljer en så här stor mage på dagtid... eller?
Sedan köpte jag stödstrumpor idag - fniss - gamla tanten.

Freakshow nästa?

Förutom att brösten blir större och att magen sakteliga växer så händer det andra grejor med min kropp. Mina naglar bara växer och växer så till den milda grad att jag fick fila ned dem säkert en halv centimeter nu i helgen. Jag som alltid varit väldigt sparsamt behårad börjar likna en apa. Håren på benen växer med expressfart och jag har fått en mörk raggarsträng både ovan och under naveln. Intressant är att jag verkligen inte är så himla blond om jag tittar på vilken färg håren på magen får - svarta. Undrar hur det här ska sluta eller om jag snart blir skäggiga damen?

Imorgon är det måndag igen så då får jag inga sovstunder under dagtid längre vilket gör det tungt att orka. Men det är en kort vecka sedan får jag sova i fyra dagar.

Lilla energisug

Jaha ännu en gång fick jag göra vänner besvikna för att jag helt enkelt inte orkade... Denna gång A som jag fick ringa och säga att jag tyvär inte orkade komma och rida Brunte. Blä vad trist det känns! Istället har jag tillbringat dagen sovandes avbruten med någon timme här och var då jag varit vaken. Det är helt sjukt hur trött jag är och hur mycket jag sover. Dock säger folk att jag snart blir piggare igen. Jag hoppas det annars vet jag inte hur länge till jag orkar vara gravid.

Magen ömmar lite av svullnad , men det är samtidigt så läckert att se hur den sakta växer.

När vi var på Max idag fick jag blodtrycksfall i kön så J fick fixa det sista med maten medan jag satte mig vid ett bord och andades långsamt. Känner mig verkligen som världens svagaste person.

Raaap

Haha varje morgon när jag går av bussen går jag och rapar längs skogsvägen fram mot kontoret. Samma sak när jag går hem. Jag verkar klara mig från att rapa under arbetsdagen (tur för mina kollegor). Dock är jag glad så länge jag slipper spy. Tröttheten har mig fortfarande i sitt grepp och J tycker att jag är lite tråkig, vilket är förståeligt.

Idag har vi ätit pannkakor med blåbärssylt. Mums mums!

Har ni tröttnat på

mina magbilder än? Jag tar dem verkligen inte med någon speciell tidsskillnad eller någon baktanke, utan det blir när jag känner för det. Insåg dock idag att det är inte länge till som jag klarar att fota den själv då armarna inte räcker till för att få in hela mig i objektivet.

Attjooo

Mina nysningar ekar över kontoret och kollegan undrar om jag blivit förkyld eller allergisk. Jag säger mest ingenting. Det känns även som om jag fått lite fler blickar mot min mage på sistone, men än har ingen sagt något. Sedan med dagens mode är det faktiskt väldigt lätt att dölja magen även om det känns som om den växer så det knakar. Dragningarna i magtrakten känns ungefär som när du stretchar ut en riktigt trött vadmuskel. Hur ska man klara av att göra knipövningar när hela magen småvärker?

Det absolut värsta med att vara gravid är att jag inte har något flås längre. Jag blir andfådd bara av att gå kilometern upp till affären för att inte prata om att rida lektion. Idag fick jag ringa och säga nej för jag orkade helt enkelt inte åka iväg. Måste lyssna på kroppen men fy vad trist det är!

Idag har jag gått in i vecka 13 och alltså befinner jag mig i trimester två.

En växande mage

Ja ibland undrar jag när jag kommer att få första kommentaren på jobbet. Magen står rakt ut på kvällarna iaf. Just nu använder jag mina vanliga jeans igen men har översta knappen uppknäppt och dold bakom skärpet samt långa tröjor.

Trötthet

Tröttheten ligger som ett varmt täcke runt mig. Jag vaknar med träningsvärk i magentrakten och en lätt ömhet i ryggen. Jag vet inte vad som är förkylnings-, lathet- eller graviditetstecken men trist är det. Framför allt när jag märker att jag måste prioritera bort sådant som jag tycker om att göra, som rida, för att jag inte vågar riskera att trötta ut mig så att jag inte orkar med arbetsveckan. Ska försöka ta en promenad idag istället. Men först om ett tag nu sitter jag och tittar på Vasaloppet.

Älskar årets mode

Jag har precis köpt en vanlig H&M-blus som kommer dölja min mage i evig tid (nästan). Visserligen kan någon misstänka något, men det är inga mammakläder utan en helt vanlig blus visserligen i en storlek större än normalt. Vi får väl se hur det tas emot på jobbet.

Mår lätt illa idag och är väldigt trött. Kan vara graviditet eller en släng av veckans fluensa.

BM ringde igår och jag ska tillbaka dit för att ta lite extra blodprover angående min eventuella risk för blodproppar. Det är ju bra att de kollar upp en extra noga, men samtidigt så gör det mig lite nervös.

Nu vet även svärföräldrarna att vi väntar barn och de blev som väntat superglada.